Alltså jag har inget behov av att skriva här längre. Men de känns roligt att folk ändå läser den ibland! Tack!

Allt jag vill skriva om är Ebba, min flickvän! Ja det är sant, de senaste veckornas "veckans babe" är faktiskt min tjej. Hon får mig att jobba på som en tok på skolan, allt för att de ska bli helg så fort som möjligt så vi kan ses. Jag har hittat ett lugn på något sätt. Hon är lugnet. Hon bor tom med på vägen upp till lugnet i falun.

Pratat med folk på skolan. Många har kommit på att arkitekt inte är något för dem. För stressigt och så där. Det får en själv att börja fundera om det är så man vill ha det? Arkitekt yrket är de som är mest stressade och deprimerade av alla yrkesgrupper. Plus att allt är så svårt att greppa, det känns som att så fort man tänkt på något så finns det alltid nånting mer att tänka på. Man bilr aldrig nöjd. Och är de så man ska känna? Jag vet inte, just nu är de kul för man lär sig mycket om programmen. Men mot inlämningarna brukar de bli så stressigt att de bara blir kattskit av allt. Jag tänker göra de här 3 åren iaf, för vad vill jag annars bli? Om jag kommer på något annat så kanske jag byter, men orka göra det. Sen läsa språk kanske.

Vill till Kina igen! Saknar känslan man får av att gå runt i Beijing mitt i natten och bara leva, känna lugnet. För det är en lugn stad. Den har inget tempo, inget den behöver bevisa. Stockholm är stressigt och luktar illa, men ack så vackert.



Här är min ebbobb