Du är som jag när du dansar
Om en vecka så åker jag till Uppsala. Därifrån ska jag sen på måndagen den 8 åka till Stockholm för att göra andra delen av arkitektproevt. Jag gick vidare från första uttagningen så jag blir i Stockholm i två dagar för att göra provet. Det känns kul att jag kom vidare men jag är inte så jätte pepp inför det. Visst, vore ju roligt om jag kom in men jag vet inte längre om det är arkitekt jag vill bli. Är det verkligen jag? Jag är inte pluggisen, jag hatar att lära mig saker och jag är hemskt lat och stressar upp mig för ingenting. Hur kommer det bli med ett jobb som skriker DEADLINE!?
Vill ju bort från Dalarna men det känns ju ändå så tryggt här. Man har alla kompisar och människor man känner här. Men det är väl så där, inget varar för evigt. Tillslut måste man ge sig ut i världen och skaffa ett nytt liv. Men det är jobbigt med tanke på att jag är så himmla konservativ plus att jag hittar nya trevliga människor lite då och då här hemma.
Ska jobba på ICA imorgon och sen kanske jag åker till Borlänge. Hoppas jag får en rolig stund där! Jag vet att jag nog inte borde, men hur kan man säga nej till den humanen?
David, tänk inte! Bara gör!
Det lät ju precis som jag känner mig just nu.
Och tack för att du är snäll och uppmuntrande. Ha så roligt i tjockholm och lycka till!